Om någon t.ex jobbar på Skogsstyrelsen som byrådirektör så skriver den anställda personen inte under sina brev med utbildningstiteln Fil. kand. utan t. ex. med titeln Byrådirektör.

Kvinnor som jobbar inom soc skriver inte Bidragshandläggare under sina brev utan de använder sin eventuella utbidlningstitel t.ex Socionom eller Soc sekr.

Är man som jag t ex utbildad Informatör, så får man inte tillhöra arbetsförmedlingen Kultur/Media om man varit arbetslös i mer än 3 år, då anses man (enligt Af) ha förlorat sin yrkeskompetens.

Hur kan då Bidragshandläggare (granskare av ansökningsblanketter för ek bistånd) få kalla sig socionomer eller Soc sekr. efter 3 år i det jobbet ?

Och varför använder de sin utbildningstitel, när andra anställda inom den offentliga sektorn inte gör det?

Har de mindervärdighetskomplex för sina arbetsuppgifter?  Är det därför som medborgare bl. a. bemöts på ett uruselt sätt?

Eller titel-sjuka?

Eller, för att försöka inge någon sorts respekt hos förvaltningsdomstolarna, eller hos hobby-politikerna, eller hos Af?

Under sommar- och semestertider anställs outbildade från Socialhögskolorna på just de uppgifterna.

Det finns även helt outbildade som jobbar med denna typ av handläggning (enbart gymnasieutbildade), s k Soft-handläggare. Och dessa har samma delegationsrätt, för att ta beslut, från de lokala hobby-lpolitikerna.

Vad anser SKTF och SSR om detta?

En f.d "Bidragshandläggar-chef" ansökte om, bland det första denna gjorde på en ny arbetsplats, hos hobby-politikerna, om rebabiliteringsåtgärder för arbetssökande invånare.

Kanske är det de själva som behöver en rehabilitering i sitt yrkesliv och i sin karriär?

Är det därför de leker som icke auktoriserade coachers, eller leker arbetsförmedlare (utan kunskaper om lagar och förordningar inom Af)?

.

Samtycke först, sedan en kallelse till JobbTorg. Länsrätten förbiser fakta.

Öppen ridå på Arbetsförmedlingen.

Kommunala aktiviteter för arbetssökande innebär en överlevnad på obeskattat existensminimum,

"JOBBTORG" Stockholm  (eller tidigare före år 2008 "Jobbaktiv").

De kommunala handläggarna vågar inte skriva till Länsrätten vad det  egentligen handlar om.

De skriver istället: "deltar inte i verksamheten" och "krav som den lokala kommundelsnämnden har", och Länsrätten sväljer detta UTAN att läsa vad den sökande skriver. 

De kommunala handläggarna lämnar alltså ofullständig information i en juridisk process, för att "få rätt i Länsrätten" som de uttrycker sig senare i tjänsteutlåtanden.

Vad det handlar om är att den sökande inte skrivit under ett frivilligt avtal, och därför antingen blir utslängd direkt från verksamheten, eller därför inte får någon kallelse alls till verksamheten.

Dessutom drabbas sökande som inte tillhör den kommunala målgruppen, d.v.s sökande som har förbrukat sina a-kasse-dagar, och ska erbjudas en statlig nationell åtgärd med en annan och beskattad statlig ersättning.

Sökande får även själv fritt välja arbetsförmedling, enligt AMSFS 2005:4 , och behöver inte tillhöra den av kommundelen valt Af.

Det frivilliga avtalet som inte skrivs under av kloka invånare:

SekrL 14:4 (frihet att bryta) och Avtalslagen, AvtL.

Arbetsförmedlingens sekretess: SekrL 7 kap 10 §.

Kommunens sekretess: SekrL 7 kap 4 §.

------------------------------------------------------------

http://brs.skl.se/skbibl/cirkdoc.jsp?searchpage=brsbibl_cirk.htm&search1_cnr=08%3A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=89

Förtur ska ge snabbare domstolsprocess.

Riksdagen ställde sig idag (16 september 2009) bakom regeringens förslag att införa så kallad förtursförklaring i domstol.

Tanken är att den nya lagen ska råda bot på problemet med att vissa ärenden tar för lång tid.

Enskilda parter ska få möjlighet att ansöka om förtur i nästan alla typer av mål och ärenden.

Om det visar sig att ärendet oskäligt har fördröjts ska förtur beviljas.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2010.

BRAVO!

Kränkande särbehandling, av arbetssökande invånargrupper, av både myndigheter och rättsväsendet.

Mänsklighets och andra intresseorganisationers erfarenheter är tyvärr inte att dessa artiklar i pressen uppmärksammar enstaka exempel på dåligt bemötande, utan att de är exempel på en kultur inom socialtjänsten, som många klienter vittnar om.

Man kan tyvärr dra paralleller mellan de svartas situation i USA på 50-talet, och situationen för svenska socialtjänstens fattiga klienter på 2000-talet.

En av anledningarna till den värsta rasismen mot svarta i USA, berodde på att det handlade om en strukturell rasism, vilken sanktionerades av rättssystemet.

Det var först när rättssystemet slutade att sanktionera rasismen, som svarta kunde börja anmäla övergreppen och rasismen började att minska.

Vad utmärker då lokalpolitikerna i t ex Gävleborgs län? Är det högutbildade singlar eller gifta småbarnsföräldrar som fattar besluten om vård, skola och omsorg?

Den 21 september 2009 presenterar Sveriges Kommuner och Landsting svaret.

SKL har kartlagt de förtroendevalda i Gävleborgs län.

Rapporten redovisar hur olika samhällsgrupper är representerade bland förtroendevalda i Gävleborgs kommuner och landsting.

Kammarkollegiet fick den 29 januari år 2009 regeringens uppdrag att utreda ansökningar om ändrad indelning i syfte att bilda regionkommuner med de uppgifter som Ansvarskommittén föreslagit.

Ansökningarna avser bildande av regionkommuner i Norrland och Svealand.

Indelningslagen:

Äldre Barbiedockor efterfrågas alltid.

Den unga mamman skriver om att sälja saker för att kunna överleva.

Ja, visst är det så, att sälja alltifrån barnkläder, leksaker, tavlor, krukor, prydnadssaker, porslin, möbler, cyklar, och jag vet inte vad.

Det gäller att kolla upp vad som efterfrågas.

Förr var små annonser i papperstidningarna gratis, men man fick bara ha 50 st annonser per år.

Trist att sälja saker som har ett affektionsvärde, men måste man så måste man.

http://www.alltombarn.se/1.28221

.

INFO in och ut i databaserna.

Vissa arbetsförmedlare och arbetsförmedlingar har som någon slags "tjänste-hobby" att mata in medborgares e-mail i persondatasystemen, oavsett typ av e-mail och oavsett innehållet.

Betraktas hanteringen av inkommande e-mail som myndighetsutövning eller som tjänsteutövning ?

Eller är det som sagt en unik och individuell "tjänste-hobby"?

Eller enbart renodlad "sloppy-verksamhet", att inte idas dra ut det väsentliga i erhållen information?

½ miljon e-mail varje dag i registren måste ta väldigt mycket plats i slutförvaringen på diskarna?

Vad tycker IT-avdelningen om detta, och vad tycker juristerna?

Till och med invånares politiska åsikter klistras in.

En del förmedlare använder myndighetens databas som om det vore ett diskussionsforum på nätet.

Allt som dessa FÖRMEDLARE kommer åt i textväg klistar de in i systemet.

Även chatt-kommentarer (som ett chatt-rum) i de digitala personakterna (upplagda på unika personnummer) från andra anställda inom verksamheten, typ: -"Meddela när han kommer tillbaka, så skickar vi en kallelse"-. Observera en kallelse och ingen anvisning.

Detta verkar vara en fullkomligt oreglerad statlig verksamhet avseende hanteringen av systemet.

Myndighetsutövning och PuL

Jag har upptäckt att inte många statliga och kommunala handläggare, och särskilt inte jurister, har någon som helst kunskap om vad databehandling egentligen innebär och olika tekniska informationsprocesser.

Dessa handläggare behärskar internet och sina jobbsystem, de har reggat sig en sida på Facebook, och lärt sig knappa sig fram i outputen, men är helt renons i övrigt när det gäller IT.

Internet är bara en DEL av IT.

ALL myndighetsutövning, i alla dess former, hamnar till slut som ett resultat i persondataregister, både i form av koder och löpande texter. Koder kan vara både siffror och kort text, t ex JA eller NEJ. Koder används för att kunna selektera informationen.

Om myndighetsutövningen är felaktig, så blir även uppgifter och text i persondataregister felaktig och/eller i varje fall vilseledande i olika grad.

Begär du skadestånd för felaktig myndighets- och tjänsteutövning, så kan du följaktligen även begära skadestånd för orättade felaktiga uppgifter i persondatabaserna, enligt 48 § i PuL.

Innehållet i persondatabaserna är "hårdvaran" av myndighetsutövningen, och samtidigt en slutförvaring, skulle man kunna säga i förenklad form, infogad på hårddiskarna via mjukvaran i systemet.

Sådant är dock helt obegripligt för vissa jurister. Trots sin okunskap i ämnet sitter de ändå och tar olika beslut i ämnet.

LYSSNA PÅ VÄLJARNA!

Äntligen har kommundelen förstått.

Nu ska en "revisors-funktion" inrättas i kommundelen.

Det räcker tydligen inte med de centrala revisorerna (flest lekmän, politiskt beroende).

Och, först har det tydligen krävts förödande ärenden med en svårt drabbad medborgare som en följd av personalens oegentligheter.

Ungefär som med trafikolyckor, först måste någon dö, eller iaf nästan dö, innan någonting händer.

Men, jag tror ändå inte på den idén, avdelningscheferna har 4-dubbla lojaliteter, dels (1) deras eget behov av att tänka på sin egen karriär och sin egen lön, dels (2) lojaliteten med de underordnade, för att framstå som en populär och duktig ledare, dels (3) lojaliteten med den överordnade ledningen, dels (4) lojaliteten med den sittande politiska majoriteten.

Det enda som hjälper mot handläggares oegentliga beteenden är sparken, rakt ut i kylan, inkl. i preventivt syfte, höga skadeståndskrav av medborgare från handläggarnas arbetsgivare.