Tänk dig att din gamla mor tvingas leva på xx kvm, utan pengar till mat eller till andra förnödenheter, och utan telefon, under 4 månader.

Endast fötterna kan användas för att kunna kommunicera med omvärlden.

Sedan när det blir rättegång mot gärningsmännen så lägger gärningsmännen fram dokument, som din mor, eller din mors ombud, inte får se, och sedan skapar rätten en dom utifrån detta. Att dokumenten är falska (oriktiga och ofullständiga) förstår dessutom inte rätten.

Så funkar vissa kommundelar och vissa länsrätter, var och en, och tillsammans.

Min kommundel har aldrig följt Förvaltninglagen (FvL) avseende §§ 16 och 17.

De sänder in dokument till länsrätten utan att delge invånaren samma dokumet.

Länsrätten beslutar sedan efter vad som står i de dokumenten (ofta så kallade daganteckningar i ärenden), trots att mycken information där är en renodlad fabricering (påhitt) av verkligheten från den kommunala handläggaren.

Så länsrättens domslut grundar sig allså på felaktig information, och kammarätten lämnar sällan prövningstillstånd.

Är det detta som kallas för rättssäkerhet inom det svenska rättsväsendet? 

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19860223.HTM

FvL = Förvaltningslagen

FpL = Förvaltningsprocesslagen

16 § En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild.

17 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Så kallade "individuella" beslut är enbart bullshit för att slippa skapa prejudikat i högre instanser.

Det enda som är "individuellt" är den statliga eller kommunala handläggaren.

Fattigdom t ex skiljer sig inte åt i Sverige.

De individuella handläggarbesluten:

De skiljer sig åt mellan kommuner.

De skiljer sig åt mellan kommundelar.

De skiljer sig åt mellan olika handläggare inom en och samma kommun/kommundel.

De skiljer sig åt mellan olika länsrätter.

De skiljer sig åt mellan olika handläggare inom en och samma länsrätt.

Att Kammarrätt och/eller Regeringsrätt lämnar prövningstillstånd i mål från enskilda invånare i Sverige är lika sällsynt som tama innekatter i Grekland.

Det är skillnader mellan länsrätter i Sverige.

Handlån till tex hyra avslås av både kommundel och länsrätt i Stockholms län, oavsett vilka prejudikat man hänvisar till.

Själv tvingades jag låna pengar till hyran för juni månad 2008 p.g.a totalavslag.

Min uppfattning är att många av den offentliga sektorns tjänstmän i huvudstaden Stockholm har utvecklat något slags "Rock-star-syndrom" =  "Vi gör precis som vi vill".

Dock inte här t ex i Östergötlands länsrätt: http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5415697

Länsrätten i Östergötland har t ex hänvisat till:

- Sol 4:1, första och andra stycket

- Förarbetena till SoL, prop. 2000/01:80

- RÅ 84 2:27

- Socialstyrelsens råd SOSFS 2003:5

Länsrätten i Stockholm har endast hänvisat till:

SoL 4:1

SoL 4:3

___________________________________________

När kvaliten på handläggningen hos länsrätter sjunker, och kammarrätter inte lämnar prövningstillstånd, och besluten tas av kommunala tjänstemän styrda av 98 % hobbypolitiker, vilka i sin tur delegerar en hög andel av besluten till tjänstemän, då har vi inget rättssäkert rättsväsende längre i Sverige.

Detta borde EXPRESSEN uppmärksamma.

Gör en granskning av kvaliten på socialhögskolornas utbildning, och även av juristutbildningen, och granska även rekryteringen av personal till kommunerna och till förvaltningsdomstolarna.

SAMT avskaffa kommunernas 98 % fritidspolitiker, och granska de kommunala heltidspolitikerna utbildning och bakgrund, och hur länge de har suttit på sina stolar.

Avskaffa även hobbypolitikerna i länsrätterna (nämndemännen).

Allt detta ovan gör att vissa kommunala tjänstemän blir helt berusade av sin makt över invånare i Sverige, och utropar stolt "Vi får rätt hos länsrätten".

- "Utbildningsnämnden på Gotland anser att skolplikt gäller, och beslutade att ansöka hos Länsrätten om vite för varje dag som pojken hölls hemma från skolan. " -
- "Länsrätten utdömde också ett flertal sådana viten innan man till slut avslog vidare ansökningar från kommunen eftersom man konstaterade att vitesutdömningarna inte hade någon effekt. " -

Ett socialnämndsfall på Gotland vilket JO-anmälts.
Hemundervisning är tillåtet i vissa fall enligt Skollagen.

En 7-årig pojke tvångsomhändertogs på Arlanda p.g.a. karies, hemundervisning, och att familjen skulle flytta till Indien (pappan svensk).

http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/16/nya-skollagen-forbjuder-hemundervisning

Skollagen (SFS 1985:1100): 2 a kap. 11 §, 10 kap. 4 §.

Den 27 februari år 2007 stod jag utanför Af Expo på Sveavägen i Stockholm.

En presskonferens skulle ske 1 tr upp.

Jag hade skrivit ett litet "PM" om arbetslösa:s (och min) situation, vilken jag tänkte ge till någon eller några journalister direkt i handen (storstads-journalister kan vara litet svårflörtade jämfört med dem ute i det lilla landet Sverige).

Nu blev det svårt att se någon skillnad på vilka som var journalister och vilka som var arbetssökande på väg till förmedlingen. AMS-chefen Bo Bylund kände jag däremot igen.

Efter en liten stund kom Af-kontoret's chef ut på gatan och sa att jag inte fick stå där. Om jag inte gick därifrån skulle hon ringa polisen.

Nu blev bara 1 st "PM" utdelat, och chockad av Af:s reaktion gick jag därifrån.

Af och länsrätten kallar denna händelse i sina anteckningar för "en politisk demonstration".

Uppsatsen beskriver och problematiserar :

Citerar:

- " Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i X kommun i slutet av 1990-talet.

Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras. Genom att analysera ett fall av atypisk rättstillämpning, där en faktor är given, kan nytt ljus kastas över traditionella frågeställningar.

Den givna faktorn utgörs av att en offentlig aktör givit rätten en roll att spela i en politiska agenda.

Uppsatsen hämtar sina analysverktyg från rättssociologiska och sociologiska forskare som Håkan Hydén, Antoinette Hetzler, Vilhelm Aubert och Thomas Mathiesen, samt från rättsvetenskapen, främst Håkan Strömberg, Gunnar Bramstång och Alf Bohlin.

Utgångspunkten är paradigmatiskt det samhällsvetenskapliga studiet av rätten och rättens effekter, samt villkoren för rättstillämpningen.

Den samhällsvetenskapliga framställningen kompletteras med översiktliga kommentarer från rättsvetenskapen.

Slutsatser/Resultat: Undersökningen belyser flera centrala rättssociologiska problemområden.

Kommunpolitikerna har försökt realisera ett latent innehåll i välfärdsstatens rätt, genom att påverka tjänstemännen att tillämpa en utom-rättsligt definierad premiss vid beslutsfattande.

Lagstiftningens karaktär - den medger godtycke vid tillämpningen - har tillåtit att agendan varit i kraft.

Resultatet beskrivs av aktören själv som en typ av trakasserier av de enskilda.

På grundval av detta resultat diskuteras vilka möjligheter till realiserandet av politiska målsättningar som ligger inbäddade i centrala delar av välfärdsrätten. " -

http://luur.lub.lu.se/luur?func=downloadFile&fileOId=1332992