Inlägg publicerade under kategorin Länsrätter

Av Christina - 27 juni 2010 11:33

Föreskrifter för arbetsförmedlingen (AMSFS)

Inledande bestämmelser

1 §

Alla som har rätt att arbeta i Sverige har också rätt att skrivas in vid, och få service av den offentliga arbetsförmedlingen.

 

Utöver den offentliga statliga servicen från arbetsförmedlingen måste de arbetssökande överleva ekonomiskt på något sätt.

 

Då gäller antingen:

 

1)  Statlig A-kassa: Lag (1997:238)

2)  Statligt Aktivitetsstöd: under en statlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd:

 Lag (1996:1100)

3)  Eller via kommunala pengar: SoL 4:1, Lag (2001:453)

4)  Eller en kombination av 1) + 3) eller 2) + 3)

 

De kommunala pengarna är Obeskattade och Ej pensionsgrundande. 

Vidare krävs det, att du och din familj i princip är "barskrapade" innan du kan få några pengar från kommunen.

 

5)  För att erhålla kommunala pengar ska, enligt en dom i Kammarrätten, de arbetssökande skriva under samtycken, därför att den KOMMUNALA verksamheten är av SÅDAN ART

Kammarrätten förklarar dock inte vad de menar med detta.

(LR 7845-08 resp. KR 5673-08).

 

Av vilken ART är den statliga arbetsförmedlingens verksamhet?

Av vilken ART är de privata anordnarnas verksamhet?

 

När A-kassan är slut vad ska de arbetssökande i Sverige då leva på ekonomiskt?

Åtgärder och aktivitetsstöd är ju ingen rättighet enligt AMS. (Europadomstolen den 7 april 2009).

Vad krävs det för att svenskar ska få erhålla den rättigheten?

När en sökande tackar NEJ till en AF-åtgärd så blir den sökande avanmäld. Då är det plötsligt en skyldighet.

Om det är en skyldighet är det också en rättighet.

 

 

Svar önskas från Länsrätten och Kammarrätten!

Eller från JO eller JK.

Eller från någon politiker.

 

Själv har jag överlevt på:

- Först på 1).

- Sedan på 3), i brist på AF service och därmed i brist på 2).

- Därefter på 5) = totalavslag på kommunala medel.

- Därefter på 2) lägsta belopp, p.g.a kommunala avslag på A-kasseavgiften + kompletterande 3).

 

Även vid kompletterande 3) gäller regeln "barskrapad".

 

Varken LR eller KR skriver något om nödmedel i "Brommadomen", vilket måste tolkas som att samtycke-kravet är ett genuint tvångsmedel för kommunen.

I mina LR-mål beviljades livsmedelsposten tillslut av LR, MEN Länsrätten skriver endast ang. hyresbeloppet - " avhysningsrisk kan föreligga" -, och ingenting annat (!?!).

Fritidspolitikerna i kommundelen röstade sedan om 7 av de 8 månaderna obetald hyra. 

 

Kammarrätten nekade rättshjälp till juridiskt ombud.

Stockholms kommun har drygt 20 st egna jurister.

 

Observera:

 

2008-06-12 inkom denna Länsrättens dom till Stockholms kommuns stadsjurist (och till Bromma stadsdels nämnd/delegater).

 

Fr.o.m juni år 2008 avslog min kommundel (= en annan kommundel inom Stockholms kommun) ALLT även livsmedelposten och hyresbeloppet, d.v.s avslag på nödmedel.

Livsmedelposten under 4 månader (tills Länsrätten biföll min överklagan i slutet på september år 2008), och hyresbeloppet under 8 månader t.o.m januari år 2009.

I juni år 2008 hade nödmedel pågått fr.o.m april år 2007.

 

Den juridiska proportionalitetsprincipen?

 

På grund av grova kommunala tjänstefel har detta ärende (och kommer att), i det lååånga loppet, kosta de kommunala skattebetalarna i Stockholms kommun dyrt.

 

I Länsrättens dom i juni år 2008 (Bromma kommundel) deltog 3 st kommunala fritidspolitiker:

- En försäljare från Upplands-Väsby (v)

- En man tillhörande (s)

- En kvinna tillhörande (s)


Av Christina - 20 juni 2010 15:12

Att få något är gott, att ge något är ännu bättre . . .


Min födelsedagspresent till Er läsare per den 2010-06-20 . . .


Litet kunskap:

------------------


En förundersökning består av att en åklagare, eller en undersökningsledare, eller en polis/-inspektör utreder något brott, något brott enligt BrB, eller något brott enligt någon annan lag.

Ledaren för förundersökningen ska ge direktiv för utredningen, ge påminnelser, och förhör ska hållas med både målsägaren och med motpart/-er.

Förundersökningar är offentlig handling (TF 2:2, 2:12, RB kap. 5, FvL 16-17 §§, SekrL 14:5 i nya SekrL: OSL 10:3). Förundersökningar sekretessprövas i vissa fall mot ett "obehörigt" utlämnande, och förundersökningar kan även återupptas igen (billigare än jurister och stämningsansökningar).

Förundersökningar ska genomföras enligt 3 § Myndighetsförordningen 2007:515.


Ett samtycke = En rättshandling = Ett avtal om att ge någon eller några hel ansvarsfrihet i något avseende, t.ex att lämna information om något eller om någon. Sådana rättsliga avtal ska vara fullständigt och komplett preciserade avseende vilka personuppgifter som ska röjas. Utan ansvarsfrihet för de offentliga handläggarna blir det ett brott, när sanna, eller oriktiga uppgifter sprids. Personuppgifter som antingen direkt eller indirekt kan hänföra sig till en person i livet.


Sekretess gäller inte, om något är av en högst väsentlig betydelse för t.ex en myndighets verksamhet, d.v.s att utbyta information om någon medborgare med någon annan myndighet utan samtycke (se Not.*).

Detta gäller dock inte för utbyte av information till privata aktörer. Privata aktörer får inte myndighetsutöva.


Information och personuppgifter = Underlag för handläggning av ett ärende = myndighetsutövning.  Informationen kan då vara sann eller osann, fullständig eller ofullständig.

Om informationen är osann och ofullständig krävs bevis, förhör med vittnen, förhör med handläggare, förhör med målsägaren, samt gällande aktuell lag som underlag för brottet/brotten vid tidpunkten.


Not.*  - ".... om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda” - lagrum tidigare SekrL 14:3 (SFS 1980:100). Ny författning SekrL (OSL):  SFS 2009:400 kap 10 § 2, och 10:16.

Se även Personuppgiftslagen (SFS 1998:204).

_________________________________________________

P.S. Jag fick choklad i födelsedagspresent idag :-), inte så bra för diabetes. D.S

Av Christina - 18 juni 2010 17:08

Omvänt Wallraffande . . . eller vad man nu ska kalla det . . .   :-)

 

Jag minns i december år 2008, när elen hade stängts av, och jag blev tvungen att uppsöka kommundelskontoret för att lämna uppgifter om detta, på eget initiativ.


I receptionen satt en securitasvakt i uniform. Något besök var inte inbokat, så jag sa: - "Jag ska träffa xxx (chefen för f-stöd-enheten) efter lunch." -

Eftersom jag saknade pengar hade jag promenerat dit.

Jag ville att "el-dokumenten" skulle komma fram direkt till chefen, och inte skickas runt i någon brun bacillpåse från receptionen.


Securitaskillen öppnade dörren DIREKT, UTAN att vare sig ringa upp till enheten, eller ens begära min legitimation.

JAG SÅG NÄMLIGEN INTE UT SOM NÅGOT "sekretessbelagt socialfall".


Och i förrgår blev jag tagen som en undersökande / grävande journalist av en myndighet, vilket föranledde diverse åtgärder . . .  :-)

Har förresten fått "Guldspaden" i Uppdrag Gransknings test på deras webbsida :-)


Så ser alltså verkligheten ut, fördomarna bara flödar fritt runt "sekretessbelagda socialfall" IRL.

 

Ett mycket intressant "Wallraffande" måste jag säga att det har varit.

Jag har uppslag till en hel bok.

 

Fascismen mitt ibland oss: http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=8227&extras=111830%2FID


Verkligheten längst därnere: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=918501107X


Skuldsatta dör 33 gånger oftare: http://www.dn.se/ekonomi/manga-dor-efter-skuldsanering-1.1127179

Av Christina - 15 juni 2010 12:05

NÄR MYNDIGHETER (tjänstemän) ANFALLER DIG  . . .

 

Människor kan bli anklagade för olika saker.

Antingen är dessa då skyldiga eller oskyldiga.


Människor kan bli anklagade för mord, rån, stöld, snatteri, o.s.v

Då följer alltid en rättegång med muntliga förhör, vittnen, och bevis.

De skyldiga får sitt straff, och de oskyldiga får upprättelse och skadestånd.


Människor i Sverige kan också bli anklagade av svenska myndigheter för olika saker.

Du betalar inte skatt, du betalar inte moms. Se artikel i SvD den 13 juni-10.

Du kommer inte till bokade besök hos AF / kommun.

Du tackar nej till en åtgärd hos AF / kommun.

Du tackar nej till en praktikplats eller ett jobb, AF / kommun.

Du betalar inte hyran, och blir vräkt.

Du betalar inte a-kasseavgiften, och får lägsta ersättning.

O.S.V


Straffet när myndigheter anklagar dig för någonting, något som antingen då är rätt / sant, eller fel / falskt, blir inte fängelse, utan böter i form av ekonomiska sanktioner av olika slag, och av olika grader.


Är du då missnöjd d.v.s oskyldig går du till länsrätt, eller till JO, eller till JK, MEN då det blir inga muntliga förhör, inga vittnen, inga kontrollerade bevis.

Går du till polisen (allmän åklagare) eller till en allmän domstol (rättegång för tvistemål), och en vanlig ordinär rättegång följer, då blir polisinspektörerna eller juristerna alldeles fullkomligt handfallna och vilsna.

Sådant är de inte vana med i MyndighetsSverige.


Det är alltså en väldigt STOR skillnad på de rättsliga påföljderna och konsekvenserna för dig, när du blir anklagad för något i Sverige.

Av Christina - 12 juni 2010 11:52

Jag hade inte kunnat uttrycka det bättre.

Detta är i stort sett vad hela denna blogg handlar om.


LÄS! MYCKET VIKTIGT!: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hitta-systemfelen-i-rattsvasendet_4854055.svd


Indirekta mordförsök från myndigheters sida, med långvarig svält för en äldre person med diabetes, godkänner alltså Förvaltningsdomstolar i Sverige utan att blinka.

http://juridikbloggen.wordpress.com/2010/06/12/systemfel-hos-oss/


Rättshjälp Offentlig rätt:

Min f.d nu avlidna jurist fick avslag på Rättshjälp hos Kammarrätten i Sthlm.

Du kan få rättshjälp när en bilhandlare sålt en usel bil till dig, MEN INTE när en kommunal myndighet svälter dig under lång tid, och skapar en stor risk för att du ska hamna på gatan, bostads- och hemlös.

Om jag hade flytt till Norge (ett flyktingvänligt land), med asylskälet att en svensk kommundel och det svenska rättsväsendet försöker ta död på mig via svält, så hade jag sannolikt fått Rättshjälp av den norska Migrationsdomstolen av skälet:

 

Svenska kommunala handpåläggare omskriver avslagsmotiveringar (fabulerar), och utelämnar samtidigt väsentlig information i ärendena, och dessa svenska kommunala handpåläggare vilseleder på så sätt det svenska Rättsväsendet, och dessa senare svenska jurister bryr sig inte öht om att grundligt handlägga (FpL) de i Sverige allmänt kallade "sekretessbelagda socialfallens mål" (vanliga svenska arbetssökande) om pengar (SoL 4 kap.).

Detta är inte heller ovanligt, vad jag iaf läst om i tidningar och på nätet, i LVU-mål i Sverige.

 

http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=5632

och

http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=5631


Detta gäller även rättssäkerheten för småföretagare i Sverige.

På ett (1) företag med järnvilja så kroknar 15 stycken företag i processer med myndigheter i Sverige.

Citerar:

-" Melkis svåger och kompanjon förlorade sitt hem och själv fick Melki ägna dag och natt under fyra års tid åt att sköta myndighetskontakter och rättsprocesser och få företaget att överleva. Till sist fick de rätt, men den förlorade tiden kommer inte tillbaka, våndan kan inte göras ogjord och ersättningen som han och företaget tillerkändes av länsrätten täckte bara en beskedlig del av alla kostnader.

Hur hade alltsammans slutat ifall Melki inte hade haft sin ork och sin järnvilja? Hur hade det gått ifall han inte varit ekonomiskt framgångsrik och haft resurser att processa för? Man kan bara ana. "- Slut citat.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ta-strid-for-rattssakerheten_4856669.svd


Själv fick jag sköta 2 st myndighetskontakter (AF + kommundel), rättsprocesser, och försöka överleva på 50 kr / dag under 2 år.

Konstigt att jag inte är död.

Konsekvenserna pågår fortfarande år 2010 (sedan hösten 2005).

Avstängd telefon, anmärkningar hos KFM, nivån på mitt aktivitetsstöd i fas 1 och nu i fas 2 i JOB, ökad diabetes, etc., etc.

Åklagaren säger dock att om något "nytt" tillkommer så fortsätter förundersökningen på min begäran. Nya stämningsansökningar blir det iaf. Det räcker med det som inträffat. Gott och väl.



__________________________________________________


Jag bifogar här även några utdrag från en helt annan artikel . . . 

Rework the world (Elinor Ostrom)


 

- ” Nyckeln till framgångarna ligger i att de som brukar resurserna har inflytande över hur dessa ska nyttjas.” - (alla typer av resurser, min kommentar).


 

- ”Lokal demokrati är helt enkelt effektivare än centraliserad, odemokratisk reglering och övervakning.” - (dock inte från svenska kommunala fritidspolitiker (98 % fritidspolitiker), min kommentar).


- ”Förr trodde man att regeringen måste komma in och tala om för folk hur det skulle göras, men istället för att utgå från att svaren ska komma från en liten elit, vill jag att man ska våga se den lilla människans förmåga och idérikedom.” -

 

- ”Jag hoppas verkligen att vi här nere kan utmana politikerna, och genera dem tillräckligt, för att de ska sätta sig ner och fatta vettiga beslut.

Men, jag är faktiskt väldigt trött på att vänta.” -

Av Christina - 18 maj 2010 22:50

JK (och säkert även övriga delar av rättsväsendet) definierar rättshaverister som antingen: motgångsfall, sjukdomsfall, projiceringsfall, mobbningsfall, krisfall, eller kontaktfall.

Det finns inte en enda tanke på att det faktiskt är rättsväsendet som felat eller inte förstått, eller snarare inte velat förstå.

Då går en del svenskar till Europadomstolen och får rätt.


Kommunala handläggare har t.ex i mitt fall skrivit, i svart på vitt, i ett dokument till de lokala fritidspolitikerna, och klagat på att jag överklagar allt, d.v.s underförstått: hon är en rättshaverist.

De skriver däremot inte att de uppger fel och falska grunder för sina avslag till länsrätter, och tvingar därmed medborgaren till att överklaga, och att upprepa sig.

Fast det lönar sig ju inte, eftersom officialprincipen inte gäller för vissa mål, särskilt inte SoL 4 kap. mål. Sådan mål struntar jurister högaktat i.

Sök på ordet officialprincipen i bloggen och läs om det.


Idag har jag haft en lååång e-mail-konversation med en snart pensionerad AMS-tjänsteman. En riktigt gammal (s)-knöl-potatis, am(s)are. Ingen av oss har längre något att förlora, så vi kunde vara helt öppna och rättframma.


Numera fyller AF sitt HK med jurister inte enbart på den juridiska enheten, utan även på andra enheter. De måste tydligen se till att de är ordentligt torra om fötterna överallt :-). Men, det tycks ju inte hjälpa när det klantiga fotfolket i organisationen gör så många fel dagligen. Eller tvärtom, det kanske är därför som de behöver så många jurister.



Av Christina - 15 maj 2010 01:04

EU kritiserar Facebook. Se länk i SvD.


Jag är ingen direkt vän av Facebook. Jag finns visserligen med där under en pseudonym, och alla inlägg här i bloggen publiceras även där med en länk hit.


Skulle ALDRIG falla mig in att gå ut med ett fullständigt eller korrekt namn och närbildsfoto på Internet/Facebook. Är folk så korkade får de skylla sig själva.

Och, alla dessa "vänner" på Facebook, som man aldrig ens har träffat. Löjligt.

Då ska det i så fall kallas för "sympatisörer".

Sådan blir man efter bl.a 1 års högskolestudier inom IT, och bl.a. 10 års yrkeserfarenhet inom det området.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/eu-kritiserar-facebook_4717267.svd


Piratpartiet: http://rickfalkvinge.se/2010/05/15/problemet-ar-den-svenska-vanskapskorruptionen/

http://www.svd.se/naringsliv/it/bugg-pa-facebook-visade-chattar_4673529.svd

http://blogg.gp.se/teknik/2010/05/05/facebook-chatten-stangd-efter-sakerhetsmiss/ 

http://www.metro.se/2010/05/05/68689/sa-kan-du-se-vanners-chatt-pa-faceboo/index.xml 

Om PuL (personuppgiftslagen)


Vad värre är (än Facebook), är alla svenska myndigheters persondataregister, där Datainspektionen tycks ha noll koll.

Själv har jag t.ex blivit felaktigt registrerad som "förhindrad" av AMS under 32 månader åren 2006--2009. AMS registrerade också mina "anti-sympatier" för ett visst parti, etc., etc., etc.

Ett 25-tal obehöriga handläggare var dessutom inne och snokade i den digitala akten hos AMS, enligt logglistor som jag begärde ut från dåvarande länsarbetsnämnden.


Kommunen kopplade mina penga-ansökningar för överlevnad, för mig som singelförälder, efter att a-kassans 300 dagar från AEA var slut, och de dito penga-besluten i personregistret till spec. handläggare för en grupp individer som stod lååångt från arbetsmarknaden (ja, ni förstår), och detta skedde under en väääldigt lååång tid. Revisorerna påpekade i en rapport också om just slappheten med behörigheter till just det systemet.


Kommundelsrepresentanter och ett AF satt i samma lokaler from våren 2003 -- 2007.

(Se PuL 3 § respektive artikel 2 b, samt även 2 a ,och stycke 26 i direktivets ingress.)

Sommaren 2005 anmälde jag AF till JK för div. försummelser och underlåtenhet, men den enda reaktionen på detta kom i november år 2005 från kommundelen :-)


Av 9 § personuppgiftslagen framgår bl.a att behandlandet av personuppgifter skall vara adekvata, relevanta,  korrekta, och nödvändiga med hänsyn till ändamålet.

Ja, precis och exakt, om en myndighet mycket starkt önskar dölja alla sina ackumulerade fel och försummelser, då blir det högst nödvändigt med felregistreringar med hänsyn till ändamålet.


Sådana uppenbara och grova felaktigheter och kränkningar struntar både DI, JO, JK och Länsrätt i.

http://www.jure.se/ie/default.asp?url=visatitel.asp?tuid=12004

En länsrätts verksamhet utövas inom ramen för 10 § e i personuppgiftslagen, och detta grundad på artikel 7 e i direktivet, och här finns i regel ett icke obetydligt utrymme för domstolen att göra en skönsmässig bedömning, i strid med 8 § FpL FörvaltningsProcessLagen, och 1 kap. 9 § RegeringsFormen, RF. Ostridiga bevis saknas från motparten.

Men, partsförhållandet i olika typer av mål gör att domstolar i Sverige inte alltid tillämpar Officialprincipen.


Detta innebär att varje gång du gör en anmälan om felaktigheter i persondataregister enligt PuL 28 §, så multipliceras/mångfaldigas felen hos de olika tillsynsorganens / domstolarnas egna persondataregister / ordbehandlingssystem / diarieföringssystem / målhanteringssystem / övriga dokumenthanteringssystem (t.ex. F-kassans).


DI skriver t.ex. att de inte bedömer kodade "bedömningar", men då ska isf "bedömningarna" vara verklighetsförankrade, och stå med en faktisk och saklig och reell dokumenterad grund. DI-protokoll den 4 juni år 2007.

D.v.s., med andra ord, den svenska personuppgiftslagen (PuL) negligeras bl.a. av dess tillsynsmyndighet.

Så varför då snacka sig varma om EU Dataskyddsdirektiv???

= Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter.

 

Min e-mail: personuppgiftslagen@gmail.com

Min blivande webb-sida: www.personuppgiftslagen.eu

 

PuL: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980204.htm

 

Resumé: Upprepar länken: http://rickfalkvinge.se/2010/05/15/problemet-ar-den-svenska-vanskapskorruptionen/

 

Samma sak när fritidspolitiker från kommunen deltar i ett avslagsbeslut från samma kommun, hos Länsrätten, som folkvalda nämndemän. :-)

 

En privat jurist från Uppsala, som var inkopplad under en mycket kort period i ärendet, då i samband med 8 månaders avslag på hyran från kommundelen Spånga (med Länsrättens godkännande, och ett vräkningshot), och vilken lyckades sno åt sig ½ begärt belopp från Rättshjälpsnämnden (och bröt samtidigt mot förtroendemannalagen, genom att ljuga, när har lösts från uppdraget), och detta för noll utfört arbete, han fällde en kommentar om en aktiv (s)-jurist på Länsrätten (f.d. journalist): -" Du ska veta att han tillhör en stor jurist-släkt. " -

 

Vänskaps-korruption (jurister, politiker, och tjänstemän emellan):

1) http://www.tomdahlstedt.se/korruption.htm

 




3) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3163524


Fler  och andra typer av integritetsbrott: http://www.expressen.se/Nyheter/1.1988940/google-fotade-gator-rakade-samla-in-data


Rätten att protestera: http://www.expressen.se/ledare/1.1988485/sakine-madon-vilks-har-ratt-att-provocera



 

 

Av Christina - 13 maj 2010 16:27

Rättigheter och skyldigheter


Arbetssökande har rättigheter villkorade med skyldigheter, respektive tvärtom, har du skyldigheter så har du samtidigt rättigheter.

Dessa rättigheter innebär för de arbetssökande ekonomiska ersättningar från stat och/eller kommun (beskattad statlig a-kassa, beskattat statligt aktivitetsstöd, eller obeskattat kommunalt försörjningsstöd).


Kommunerna har samtidigt skyldigheter, t.ex att minska alla sina olika typer av utbetalningar av skattemedel, vilka inkommer från de skattebetalande invånarna/medborgarna inom kommunen.


Kommunalt försörjningsstöd:

Genom att t.ex kontrollera: -"att den enskildes ekonomiska behov inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex genom inkomster av arbete, ersättning från arbetslöshetskassa, förmån från allmänna försäkringskassan, studiemedel/-bidrag från CSN, eller genom *arbetsmarknadspolitiska åtgärder."- 

I denna lagtext menas *statliga sådana, och då med en inkomst från annat håll, d.v.s en beskattad (och pensionsgrundande) inkomst (= statligt aktivitetsstöd).

 



Samtidigt: -"svarar varje kommun för socialtjänsten inom sitt område, och kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver."- SoL 2:2.

Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän = t.ex AF.

 

Se även t.ex RÅ 1986 ref. 6, eller RR Dnr:648-1994 A:95-10-26 (ang. arbete med lön på existensminimum). 

 

Att skriva under samtycken om ansvarfrihet för kommunala tjänstemän, med delegationsrätt från de lokala fritidspolitikerna, SekrL 14:4, är i svensk lag ingen föreskriven skyldighet för arbetssökande för erhållande av kommunalt försörjningsstöd för en ekonomisk överlevnad.

 

Om en rättighet till en statlig arbetsmarknadspolitisk åtgärd (för arbetssökande med t.ex en förbrukad a-kassa på 300 dagar = utan inkomst, som i mitt fall), med en statlig beskattad och pensionsgrundande ekonomisk ersättning inte föreligger, och kommunen inte aktivt (och dokumenterat) försöker avkräva detta från den statliga huvudmannen arbetsförmedlingen, så drabbas inte bara den arbetssökande ekonomiskt, utan således även de skattebetalande invånarna i kommunen.

 

OCH, hur sorterar arbetsförmedlingen upp; a) åtgärd resp. b) inte åtgärd, bland dem som förbrukat sin a-kassa, eller bland dem som inte haft någon a-kassa alls = de utan inkomst ?

En del ska således sitta hemma och söka jobb, periodvis utan både telefon och dator på grund av en inkomst på obeskattat existensminimum.

 

 

Verksamhetschefen inom kommundelen (numera verksam i Täby) menade t.ex. i en skrivelse, att hon kunde diskutera JOB (SFS 2007:414) med AF såvida jag skrev under ett särskilt samtycke. I varje månads ansökningsblankett finns ett generellt samtycke för den typen av samtal.

 

När nu de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är behäftade med villkor och därför och därmed definieras som rättigheter av Europadomstolen, varför bereds då inte samtliga utförsäkrade från A-kassan (och även andra arbetssökande) dessa åtgärder / rättigheter (se appl. nr 28426/06 i Europadomstolen i inlägget här nedanför) ?

 

De kommunala arbetsförmedlingarna (typ JobbTorg och liknande projekt) blir då endast i slutänden ett ekonomisk förfång för både de arbetssökande och för de kommunala skattebetalarna.

Ovido - Quiz & Flashcards