Vem utsätter? -och Vem är utsatt?

Minoriteter utsätts och diskrimineras. Oavsett vilken faktor som styr att det är en minoritetsgrupp.

10 % arbetssökande i Sverige just nu. Även om siffran anses hög så är det ändå en minoritetsgrupp.

Vilka är då dessa arbetssökande utsatta av?

Jo, det kan vara handpåläggare inom den statliga arbetsförmedlingen, det kan vara personal hos privata anordnare, och det kan särskilt vara arbetssökande vilka handhas ekonomisk av kommuners och kommundelars personal, en minoritet inom minoriteten.

Det kan vara från olika partigrupper, på central riksnivå, eller på lokal kommunal nivå.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) fungerar inte för denna minoritetsgrupp arbetssökande. Inte heller förvaltningsdomstolarna i Sverige fungerar i dessa fall.

Ibland, men bara ibland, fungerar JO och JK i dessa fall.

Trots EKMR fortsätter alltså denna diskriminering.

Detta borde partierna tänka på nu i valtider, då 20 % till 30 % av väljarna är osäkra på vilket parti de ska rösta på.

Minoriteten arbetssökande på 10 % involverar inte den arbetssökandes släkt, vänner och bekanta, så upplevelsen av diskriminering och utsatthet kan närma sig en lojal majoritet.

Andra utsatta grupper (minoriteter inom en minoritet): http://www.expressen.se/ledare/sakinemadon/1.1907620/sakine-madon-aven-invandrare-kan-vara-rasister

Villkorad ersättning & bortglömda lagar.

Regler och villkor för A-kassa (SFS 1997:238), och regler och villkor för aktivitetsstöd (SFS 1996:1100) är väl och detaljerat utformade i lagtexten.

SoL 4 kap (kommunalt försörjningsstöd för arbetssökande) är däremot mycket enkelt utformad och otydlig jämfört med verklighetens alla olika situationer.

Endast ett (1) villkor finns angivet i lagtexten, nämligen att ungdomar < 25 år och studerande måste delta i KOMPETENSHÖJANDE verksamhet som ett villkor för ersättning/bidrag/pengar.

Detta senare betyder att det vuxit fram en vild snårskog med både uttalad och outtalad praxis bland jurister inom kommuner och länsrätter.

De kommunala handläggarna (blankettgranskarna) har då som ett komplement till SoL 4 kap startat med att tvinga de arbetssökande att skriva under olika av dem egenhändigt framtagna dokument (som villkor för pengar).

Det senaste i den vägen är t.ex att Vantörs stadsdelsnämnd tvingar arbetssökande att skriva under ett dokument där de "lovar" att söka jobb i hela landet Sverige, och inte enbart i Stockholm (där det finns flest lediga jobb).

Då krävs det förståss också att soc står för hela kostnaden av flytten, och att den arbetssökande inte har betalningsanmärkningar så att en ny bostad kan erhållas.

SoL 4 kap är således numera kompletterad med olika mer eller mindre juridiskt hållbara dokument och då beroende på handläggare / på kommundel /och på kommun i Sverige.

Rättsfakta (vad är relevant) ---> Rättsregler (dispositiva eller tvångslagar) ---> Rättsföljd (straff).

Juridiska dicipliner:

Offentlig rätt = Statsrätten (och folkrätten) + Förvaltningsrätten + Processrätten.

Straffrätt = Påföljder.

Civilrätt =  Rättsregler för fysiska och juridiska personer.

Kommunikationsprincipen
Kommunikation innebär att myndigheten skall underrätta den enskilde om de uppgifter som tillförts ärendet eller målet av andra än denne själv.

Partsinsynprincipen
Med partsinsyn menas att den enskilde har laglig rätt att under ärendets eller målets gång ta del av de uppgifter och handlingar som har tillförts dennes ärende eller mål.

Legalitetsprincipen
Legalitetsprincipen innebär att myndigheters maktutövning måste ha stöd i lagstiftningen och följa lagarna samt andra föreskrifter som har stöd i lagstiftningen. Beslut med stöd av lag. 
Den offentliga makten utövas under lagarna
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Lagar ska vara tydliga. Inget straff utan brott.

Proportionalitetsprincipen.

Proportionen mellan brott och straff.

Självständighetsprincipen
Självständighetsprincipen säger att myndigheter är skyldiga att fatta beslut självständigt, och på eget ansvar, i ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.

Objektivitetsprincipen
Objektivitetsprincipen innebär att beslut bara får grundas på sådana omständigheter som enligt gällande författningar skall beaktas. Det är ett krav på att ovidkommande hänsyn inte får påverka utgången i ärendet. Med detta menas att man ska följa lagen och inte lägga in egna värderingar eller ta hänsyn till omständigheter som inte lagen reglerar.

Likhetsprincipen
Likhetsprincipen är en fortsättning på objektivitetsprincipen och säger att lika fall skall behandlas lika. Det finns ett krav på konsekvens i beslutsfattandet. Domstolarna och myndigheterna skall beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.

Offentlighetsprincipen
Innebär att man har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. För att en handling skall vara allmän krävs att det är en myndighet som förvarar den.

Officialprincipen
Innebär att rätten skall se till att ett mål blir ordentligt utrett.

Analogislut.

En lag används som en annan lag.

_______________________________________

Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund, det vill säga en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke.

Bestämmelsen finns i Brottsbalken 24 kap 7 §.

Grund för ansvarsfrihet resp. brott

24 kap 7 § En gärning som någon begår, med samtycke från den mot vilken den riktas, utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458).

______________________________________________

EKMR ---> Regeringsformen ---> TF + YGL + SU ---> SFS ---> Olika myndigheters FS

______________________________________________

Folkmängen i hela Sverige är lika liten eller lika stor som folkmängden i stor-London.

"Makten" i Sverige sitter inom ett par km:s radie rent geografiskt (runt Gamla stan).

Den ene är gift med den andre, och lediga tjänster besätts inom en inre och mindre krets.

Ena gången jobbar någon jurist på ett departement, och andra gången t.ex. hos JO eller inom någon domstol.

Rika jurist-släkter och andra politiska släkter utvecklas.

Självklart utvecklas korruption i en sådan miljö.

Konstigt vore det väl annars.

Ena gången är en jurist lagstiftare och andra gången en lagtolkare.

Hur ofta uppstår då inte JÄV?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Pejorativa_politiska_termer

2010-03-06 Ang. partidonationer:

http://www.expressen.se/ledare/1.1907621/sverige-ar-en-bananrepublik

        Vad är ett justitiemord?

Ofta är det lika med:

 =

- Havererade polisutredningar av slarviga och/eller okunniga poliser

- Ingen beviskontroll (fri bevisprövning)

- Icke objektiva beslutsfattare (objektivitetsplikten förbises)

- Slarviga domare

- Ologiskt tänkande

- Avsaknad av kritisk förmåga

- Sållat (avskalat) eller försvunnet utredningsmaterial

- Jäv

- Okunniga nämndemän (kommunala hobbypolitiker)

- Lååånga utredningstider

- Handläggare byts ut - kommuniceringen bristfällig

- Felaktig påverkan

- Fördomar

- Konformism

- Prestige

- Politik

- Unika ovanliga fall -  avsaknad av rutin

- Mened

- Osanna partsutsagor

- Urkundsförfalskning

- Otydlig lagstiftning

- Obefintlig förutsägbarhet

- Avsaknad av rättssäkerhet

Det måste vara ett absolut minimikrav att dömande jurister redovisar dels vilka bevis som krävs för full bevisning enligt varje lagregel, dels hur den bevisning som presenteras i mål når upp till detta krav.

När domstolar (även JK och JO i vissa fall) tolkar lagen blir det emellanåt sådana fel som – i förhållande till den rättighet som en rättvis och effektiv domstolsprövning utgör för oss alla – få kan föreställa sig.

Dock finns sedan länge konventionsregler (EKMR) som skyddar den enskildes rätt, och som ger en faktisk rätt till skadestånd av staten vid övertramp.

Justitiemord förekommer såväl i utredningar om olika statliga och kommunala byråkraters fel och försummelser som i mordutredningar.

De medborgare som själva drabbas av brott, de drabbas således 2 gånger, först av t.ex myndigheter, och sedan av rättsväsendet.

När man utsätts för justitiemord, borde man inte vara död då (önskvärt eller inte)?    

I vilken utsträckning tar kropp, hälsa och ekonomi skada?

http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBC12/HT04/Rapporter/rapp2.pdf

http://jura.ku.dk/njm/35/35_50.pdf

http://st.nu/opinion/ledare/1.1829422-ett-justitiemord

Det är intressant att t.ex studera Länsrättens beslut ang. t.ex SoL 4:1 mål, eller andra mål rörande arbetssökande i olika situationer.

Uppfattningen om dessa individer i det svenska samhället är att de är lata, mer eller mindre handikappade, simultanter, eller något annat negativt.

Denna uppfattning smittar av sig / projiceras dels på samtliga inom gruppen, dels på /mellan tyckarna själva, d.v.s.  bland allmänheten generellt sett.

Sådan smittor skulle jag vilja teckna som en enbent och låg begåvningsnivå hos tyckarna, och är en smitta värre än svininfluensan.

http://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias

Följer man pressen/media i Sverige, både i lokaltidningar och i tidningar på riksnivån, samt följer debatter på nätet i olika forum, och på olika webbsidor, kan man snabbt konstatera att en godtycklig handläggning av olika lagar tycks ske hos olika myndigheter och hos olika domstolar.

Jag har studerat olika fall i över 3-4 år.

Jag tar mig därför friheten att här räkna upp några dito olika lagar.

- SoL = Socialtjänstlagen hos kommuner, och därefter hos länsrätter.

- ALF-lagen = Arbetslöshetsförsäkringen hos först Af och sedan A-kassorna, och därefter hos länsrätterna.

- PuL-lagen = personuppgifter hos olika offentliga myndigheter resp. därefter hos länsrätter, och ibland hos tingsrätter.

- Lagar om den allmänna försäkringen (F-kassan), och därefter hos länsrätter.

- LVU-lagen om barn och unga i kommuner, och därefter hos länsrätter. 

Se t.ex http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6330&Itemid=98

och

- Utlänningslagen = Se bl.a. infon i länken här nedan.

Samtliga dessa lagar avser enskilda individer / medborgare i samhället.

Man skulle kunna kalla detta för en systematisk diskriminering av olika "svaga" grupper i det svenska samhället, vilka det "myndighetsutövats" på.

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/dags-att-gora-om-utlanningslagen_4001703.svd

http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decisions&Action=Search&Reference=&Category=268&Text=&FromDate=&ToDate=&submit=S%F6k

Arbetsförmedlingen, F-kassan, kommun. Samverkan enligt FvL 6 §.

  :-)

Jag är glad för att jag aldrig behövt ha att göra med F-kassan, annat än när Af lämnade fel information dit, och f-kassan 0-klassade min pensionsgrundande SGI.

Gräsrotsbyråkrater kallas de tjänstemän som tar individbeslut om medborgare hos olika myndigheter.

I 75-90 % av alla fall så lyssnar Länsrätter och Kammarrätter på tjänstemännen i stället för på medborgarna. Förvaltningsdomstolarna är statens och kommunernas förlängda arm. Precis som JO och JK ibland.

Personligen har jag tappat förtroendet för det svenska rättsväsendet för lääänge sedan.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3833245.svd

Tvingad köpa jurist för att få rätt: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskrackligt-att-man-ska-behova-kopa-stod-1.999200

Tidigare anställda chefer har bytt sida (en ny marknadsnisch): www.dn.se/nyheter/sverige/konsulter-hjalper-sjuka-mot-forsakringskassan-1.999189

F-kassan överklagar dom där medborgare fick rätt: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3841767.svd