Många myndigheter har brister i alla nedan avseenden.

 

Förvaltningsrätterna gör sällan egna utredningar, fast de egentligen är skyldiga till det.

Kom ihåg alla dessa punkter här nedanför när DU överklagar ett beslut från någon myndighet (vilken som helst).

Applicera det på just Ditt fall.

- Myndigheten har inte bemött Dina invändningar på ett objektivt och opartiskt sätt.

- Myndigheten är skyldig att genomföra en komplett rättsutredning, och visa på resultatet av utredningen i en dokumentation.

- Myndighetens utredningen ska innehålla ett EGET resonemang (ingen hänvisning till andra partiska subjektiva dokument), samt redovisa SAMTLIGA existerande omständigheter i fallet.

- Myndigheten är skyldig att presentera ett fullständigt objektivt och opartiskt underlag för sin motivering i Ditt enskilda ärende för att kunna ta ett beslut.

- Myndigheten är skyldig att ge en tydlig och hållbar motivering med sakliga  och korrekta uppgifter, sakliga argument, och korrekta överväganden.

- Myndigheten är skyldig att kommunicera med alla inblandade parter (exkl. spec. sekretessfall).

- Det råder inte sällan en bristande balans mellan den rättsliga grunden och Din faktiska situation.

- Myndigheten visar på motstridiga uppgifter i ärendet, logiska kullerbyttor.

- Myndigheten ska analysera risker med situationen (scenarier), vad innebär beslutet för medborgaren?

- En motivering ska vara skriven för medborgaren och inte för domstolen.

________________________________________________

Själv kan jag berätta om ett AMS-ärende som jag haft.

AMS (J.B.) åstadkom 3 sidor till länsrätten, varav en (1) sida skulle föreställa juristens utredning, "bedömning", och slutsats. Resten var citerade lagtexter.

Skrattretande.

Ännu mer skrattretande är eg. att en svensk länsrätt sväljer sådant.

Den behöriga institutionen (myndigheten och senare rätten) är skyldig att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet, att den berörda personen skall ha rätt att framföra sina synpunkter *, samt att beslutet skall vara tillräckligt motiverat.

Det är endast under sådana förhållanden som domstolen kan kontrollera om de faktiska och rättsliga omständigheter som är av betydelse för den skönsmässiga bedömningen föreligger.

*  AMS arkiverar synpunkter utan åtgärd INNAN ett ärende är avslutat (en parts argumentation får inte lämnas obesvarad).

__________________________________________________

EKMR: Artikel 41 - Skälig gottgörelse
Om domstolen finner att ett brott mot konventionen eller
protokollen till denna ägt rum och om den berörda höga
fördragsslutande partens nationella rätt endast till en del
medger att gottgörelse lämnas, skall domstolen, om så anses
nödvändigt, tillerkänna den förfördelade parten skälig
gottgörelse.

 

Myndigheters motiveringar, utredningar och beslut.

Användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter i dokument, och undanhållande av information.

Användning av sådana metoder för syften att vinna mål i domstol.

Ett förfarande där felaktiga och ofullständiga uppgifter lämnas och ett vilseledande sker genom ett oredligt förfarande bestraffas som bedrägeri och/eller oredligt förfarande BrB 9 kap. 1 § respektive 8 §. Ett undanhållande av information är att bedöma som osann försäkran BrB 15 kap. 10 §.

   Jag har ju genom mitt eget ärende blivit påläst i juridik, och är sedan tidigare också en "IT-människa".

Universitetsutbildning inom bl. a. IT, och bl.a. 20 års yrkeserfarenhet inom IT och statistik.

 

Särskilt intressant har jag funnit vara alla de kodifierade och standardiserade motiveringar som maktutövande myndigheter använder om oss medborgare (och särskilt om och mot oss 721.000 dataregistrerade arbetssökande i Sverige under v. 27 år 2010).

En 1/4 miljon familjer finns dataregistrerade inom enbart ek. bistånd hos kommunerna  i Sverige (=1/2 miljon invånare vuxna och barn).

 

http://vstatkommun.arbetsformedlingen.se/s_default.aspx?kon=nej

 

Myndigheter har en klar motiveringsskyldighet, och dessa motiveringar ska vara korrekta och fullständiga. Detta gäller även kodifierade motiveringar.

 

I detta sammanhang finns även fördomar inbakade, från dem som avkodar dessa motiveringar.

 

Vad ska domstolar utgå ifrån angående dessa kodade motiveringar?

 

Löst svammel från myndighetens jurist?

 

SOU 2010:29

- " Skulle en myndighet framställa ett krav mot en enskild eller vägra honom eller henne en förmån på sådant sätt att beslutet ger sken av att utgöra ett -" Motiveringsskyldigheten är central i rättsskyddssystemet. För den enskilde är det ytterst väsentligt att myndigheten klargör hur den kommit fram till sitt beslut. Endast om skälen öppet redovisas är det möjligt att kontrollera hur myndigheten urskilt och värderat för beslutet relevanta fakta, och hur dessa fakta bedömts enligt tillämpliga rättsregler.

”bindande” föreläggande eller förbud, trots att det i realiteten rör sig om en tvist som endast kan avgöras av allmän domstol, har myndigheten överskridit sina befogenheter. " -

Efter att ha haft koden 11 under första halvåret 2006 fick jag helt plötsligt koden 14 i slutet på augusti ÅR 2006 T.O.M APRIL ÅR 2009 (UNDER 32 MÅNADER), utan en laglig motivering från AMS.

Allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet kräver också att dessa förmår visa att besluten är väl underbyggda.

Ju mera ingripande ett beslut är för den enskilde,  desto större krav ställs på myndighetens beslutsmotivering (JO 1997/98 s. 185).

Som ett grundläggande krav anges i JO 2004/05 s. 188 att myndigheterna i sina beslut anger vilka

föreskrifter de har tillämpat.

Att som motivering endast återge tillämplig lagtext är självfallet inte tillräckligt (JO 1981/82 s. 276, JO 1990/91 s. 101).

FÖRDOMAR.

Det är uppenbart att en majoritet människor går omkring med olika fördomar.

Fördomar om arbetslösa, fördomar om sjuka, fördomar om socialbidrag, fördomar om invandrare, fördomar om äldre, . . . . . . . .   etc. etc. etc.

 

Fördomarna förstärks när vi inte pratar med varandra.

Möten är lösningen på problemet anser många.

Men, även samtal kan skapa missförstånd.

Hur många missförstånd uppstår då inte i egna och andras skrifter???

Och i datasystem.

Om den grundläggande basen består av fördomar så förstärks dessa ytterligare av olika missförstånd. Enbart ett litet feltolkat skrivet eller talat ord kan då signalera och ge felaktig information.

Både SKL (Sveriges kommuner och landsting) och i SOU 2007:2 har efterlysts bakgrundsfakta om medborgarna som tvingas leva på socialbidrag.

Som gammal "IT-människa" vet jag att olika koder älskas av datafolk och i datasystem, och det är nödvändigt för framställning av statistik.

Men, dessa koder med förklaringar är sällan rätt utveckade av IT-knuttar, en bro har saknats mellan specialister, användare (personal), och medborgare (brukare) av och i systemen.

Helt basala uppgifter måste finnas dokumenterade hos myndigheten, då

myndigheten fattat ett beslut.

Kodifierade motiveringar som förstört mina senaste 10 år i livet är:

   Orsakskod till behov av försörjningsstöd.

Kod för "Saknar A-kassa" finns, dock saknas koder för undergrupper t.ex kod för "Förbrukad A-kassa".

 

   Orsakskod för avslag på försörjningsstöd/månad.

Kod för "Undertecknar ej Samtycke/Fullmakt" (SekrL 14:4) saknas i Stockholms kommuns personregister "Paraplyet".

    Sökandekategori-/avanmälankod.

Koderna 11, eller 21, eller 22, eller 23 = "On-knappen"

Övriga koder = "Off-knappen"

Arbetsförmedlingens AIS-system

 

*  Trots uppmaningar om uppgifter om sökandes bakgrund i SOU 2007:2 (från den 24 januari år 2007) har ännu inget hänt under 3,5 år inom kommunen.

 

*  Och, AMS datasystem AIS har funnits i måååååååånga årtionden . . . . . . .

-"  För varje beslut i ett ärende skall det upprättas en handling som visar:

1. dagen för beslutet,

2. beslutets innehåll,

3. vem som har fattat beslutet,

4. vem som har varit föredragande, och

5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att

delta i avgörandet. "-

 

AMS:s kod 14 är =

 

BÅDE en sökandekategorikod, och avanmälankod samtidigt:

 

Alltså en mångfald av motiveringar och orsaker inbakade i en enda kod.

 

I AMS statistik kallas gruppen för "Övriga sökande", och brukar variera mellan 45.000 - 55.000 personer. Helt nyligen har gruppen uppdelats i 2 st grupper i statistiken, t.ex under vecka 26:  52.642 + 914= 53.556,  vilka dessa var frågade jag Kundtjänst, men fick inget svar.

 

Datainspektionen (DI) fick också ett luddigt svar, eller egentligen inget svar alls den 4 juni år 2007, när de besökte ett AF.

 

-   Sökandekategori = Människan och förhållanden, t.ex barnledig, läser SFI, sjukskriven, semester utomlands, o.s.v. = personen står inte till arbetsmarknadens förfogande = förhindrad.

-   Avanmälan= Ingen serviceskyldighet för AMS enligt Förvaltningslagen (FvL)

 = Ingen matchning, inga åtgärder, ingen service öht.

  -   Avanmälan = Inga statliga pengar = ingen A-kassa, eller inget Aktivitetsstöd varken under eller efter förbrukad A-kassa)

 

Med andra ord = Du är/blir som arbetslös arbetssökande helt bortkopplad från AMS / AF och deras statliga ansvar.

 

-" De arbetssökande som inte får sina ekonomiska behov tillgodosedda på annat sätt (a-kassa eller aktivitetsstöd) har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning ( = försörjningsstöd).

 

Om ekonomiskt bistånd bli långvarigt blir konsekvensen att det ekonomiska biståndet har förlorat sitt ursprungliga syfte, d.v.s att vara tillfälligt. "-

 

  Försörjningsstöd är samhällets yttersta skyddsnät, och tänkt som en tillfällig ersättning.

 

Vem bryr sig???

 

Datainspektionen?

Riksdagspolitiker?

Kommunala fritidspolitiker?

Användarna (tjänstemännen)?

Brukarna (medborgarna)?

Datafolket?

Juristerna?

Allmänheten?

 

Det finns en lag som heter PuL = Uppgifter om personer i livet, direkt eller indirekt.

 

   Indirekta uppgifter är t.ex. namnet på den kommunala ek. handpåläggaren, och det är därmed känt inom vilken arbetsgrupp denna arbetar, d.v.s vilken intern arbetsgrupp som den arbetssökande är förd till för ek. handläggning.

 

Skönsmässiga bedömningar: EU-ombudsmannens kodex.

- " När unionens institutioner ges utrymme för skönsmässig bedömning, bör enligt Europadomstolen särskilt stor vikt läggas vid att de garantier som tillhandahålls av gemenskapens rättsordning i fråga om administrativa förfaranden uppfylls.

 

Dessa garantier innebär bl.a att den behöriga institutionen är skyldig att omsorgsfullt och opartiskt pröva alla omständigheter som är relevanta i det aktuella fallet, att den berörda personen skall ha rätt att framföra sina synpunkter samt att beslutet skall vara tillräckligt motiverat.

 

Det är endast under sådana förhållanden som domstolen kan kontrollera om de faktiska och rättsliga omständigheter som är av betydelse för den skönsmässiga bedömningen föreligger.” -

 

Den övergripande principen om god förvaltning motsvarar :

- omsorgsprincipen, artikel 41

- rätten att bli hörd

- motiveringsskyldigheten

I artikel 8 sägs att tjänstemannen ska vara opartisk och obunden, och avstå från godtyckliga handlingar.

Tjänstemannen ska vara objektiv vid sitt beslutsfattande, ta hänsyn till alla relevanta omständigheter, och väga in dem i beslutet, och inte beakta andra (artikel 9).

Tjänstemannen ska agera opartiskt, rättvist och skäligt (artikel 11).

 http://www.ombudsman.europa.eu/code/sv/default.htm

 

Beslutsmotiveringar (forts.)

 

 

Skenmotiveringar kommer att skrivas om i ett särskilt inlägg. 

HUR gör du då du drabbas av oseriösa myndigheter och tjänstemän som begår ett flertal tjänstefel?

 

I dagsläget är jag kapabel att faktiskt göra en korrekt utvärdering.

 

Alternativ:

 

Polisanmälan: Nja, det beror nog på, de gillar mest blodiga mål, och är själva inte alltid Guds bästa barn.

 

Tingsrätter: Nja, det beror på var du bor, på landsorten tror jag de är mer seriösa än de dito som drabbats av "Stockholms-syndromet", d.v.s "Riddarholmen".

 

Diskrimineringsombudsmannen: JA, helt klart, om du är invandrare t.ex DO verkar fungera perfekt enligt gängse mall.

 

Personalansvarsnämnderna: Dit kan enbart myndigheten själv göra en anmälan om oduglig personal.

 

Skaffa jurist?: Ja, men då ska det vara RÄTT jurist som behärskar området. Andra kan bara vara ute efter dina pengar.

Många jurister tar inte heller mål där det kan tänkas finnas någon lilla minsta slags "politik" inblandad. Dels vet de att medborgarna då kommer att felaktigt bli kallade för "rättshaverister", dels är sådana jurister rädda om sin "image", och om sina andra måls intäkter.

Ett liknande exempel på detta senare är en webbsida där en jurist själv tog politisk ställning i en aktuell fråga hösten-09.

Den webbsidan försvann ganska snabbt i början på 2010, och togs över (köptes upp?) av en icke jurist (eller en autodidakt sådan) med en direkt motsatt politisk åskådning. Kanske fejkade den förste ägaren till sajten för att kunna göra ett ekonomisk kap (?) i aktuella frågor och valtider.

 

Förvaltningsrätterna: Nja, de står till 98 % på myndigheternas sida.

Du får varken muntliga förhandlingar eller rättshjälp. De lider dessutom av fördomar.

 

Europadomstolen: Ja, men det tar tid. Först 3 instanser i Sverige, och sedan ett par upp till tre år.

 

Svenska JO: Nej (för att jag skulle kunna skriva ett JA här, får nog JO isf först ta itu med de tjänstemän som skrivit inlagor dit).

 

EU-ombudsmannen: Vet ej, men de delegerar kanske eller sannolikt målen till svenska JO eller JK. http://www.ombudsman.europa.eu/home/sv/default.htm

 

Svenska JK: Nja (varken i mitt eller Mendels fall iaf).

4.000 kr för en politisk åsiktsregistrering under minst 6 år???

Och för övrigt ingenting???

 

Revisorer: De kommunala revisorerna är förtroendevalda politiker, men du kan tipsa Riksrevisorerna:

http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NormalPage____633.aspx

 

Centrum för rättvisa, en ideell organisation. De hakar på mål som ger dem press.

 

Andra ideella organisationer: JA

 

Facebook & andra sociala medier: JA

 

Egna bloggar på nätet: JA, med artiklar i pressen som du länkar till bloggen (ger fler läsare).

 

MEDIA -Pressen: JA, JA, JA, särskilt under ett valår.

 

Summan av kardemumman:

Du är i princip i flertalet fall helt rättslös i dessa avseenden i Smalltown Sverige, förutom då ev. den tredje makten = Media.

Vissa tidningar/media prioriterar dock de statliga subventionerna.

Press-stöd: http://sv.wikipedia.org/wiki/Dagstidning#Presst.C3.B6d

 

Av 1 kap. 1 och 2 § § regeringsformen (RF) följer att den offentliga makten utövas under lagarna, och att den skall utövas med respekt för alla människors lika värde, och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) skall bl.a förvaltningsmyndighet i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen, samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Vi är många arbetssökande i Sverige som blir svikna av samhället, och av politiker, och i flera avseenden.

 

*  Kommunerna (kommundelarna) bryr sig inte särskilt mycket om hur de kommunala skattebetalarnas pengar används, eller inte används.

Inklusive kommunala riktlinjer, kvalitetsgarantier, och revisorer, från olika färgglada kommunala fullmäktige och dito lokala fritidsnämnder.

 

* Statliga arbetsförmedlingen jobbar högst godtyckligt angående sin serviceskyldighet enligt Förvaltninglagen (FvL, SFS 1986:223).

Inklusive årliga direktiv från olika färgglada regeringar.

 

De lagar som gäller för oss samtliga arbetssökande just nu blir:

-   Statlig A-kassa enligt  SFS 1997:238.

-   Anvisningar till statliga JOB enligt SFS 2007:414, eller till andra statliga åtgärder via statliga AF .

-   Statligt Aktivitetsstöd från statliga AF under åtgärd enligt SFS 1996:1100.

-   Kommunalt ek. bistånd enligt SoL 4:1 eller SoL 4:4.

-   Samtycken, fullmakter, avtal, enligt SFS 1915:218, kap. 2 och 3.

-   Sekretesslagen, nya OSA, SFS 2009:400, kap. 26 och 28. 

-   Personuppgiftslagen, PuL, SFS 2007:259, 26 §.

-   Kommunallagen, SFS 1991:900.

-   Förvaltningslagen, FvL, SFS 1986:223

-   Lagen om förvaltningsdomstolar SFS 1971:289

-   Lagen om offentlig anställning, SFS 1994:260.

-   Länsrätterna, Förvaltningsprocesslagen, FpL, SFS 1971:291.

-   Och, i vissa fall Brottsbalken, BrB SFS 1962:700, framförallt då 20 kap.1 §.

-   Och då * Rättegångsbalken, SFS 1942:740. 

 

* Utmattningsmetoden är en känd tortyrmetod, skrev en läsare av bloggen till mig.

Ja, det är verkligen sant.

14 månader nödmedel (50 kr/dag) och därefter ingenting = 0 kr.

 

Rösta på Piratpartiet, eller på någon annan vågmästare:

 

DN: Nöjda utan egen dag: http://www.dn.se/webbtv/nyheter/utan-egen-dag-men-nojda-anda-1.1134496

 

UNT: http://www.unt.se/blogg/blogg.aspx?blogg=987811&entry=990945

SvD: http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sa-vill-piratpartiet-komma-in-i-riksdagen_4956033.svd

 

 

En sådan här jämförande undersökning ang. t.ex ek. bistånd mellan stadsdelarna i STOCKHOLMS kommun borde t.ex. göras: http://mark.se/Global/Politik%20och%20organisation/J%C3%A4mf%C3%B6relser/2010/J%C3%A4mf%C3%B6relse%20av%20ekonomiskt%20bist%C3%A5nd%20(2008).pdf

Finns det någon stake hos de svenska förvaltningsrätterna?

 

Då skulle de t.ex ha skickat mina mål till allmän domstol för allmänt åtal av handläggare och/eller kommundel - kommun för lääänge sedan

(enligt FpL 7 §). 

 

Kammarrätten tar inte i SoL kap. 4 mål ens med tång nu för tiden.

Och, i ännu mindre utsträckning hos regeringsrätten.

 

På länsrätterna verkar det sitta nyexade jurister mellan 25-35 år, de kunde vara mina barn.

De har möjligheter att inhämta yttranden från Socialstyrelsen, från Konsumentverket, från SKL, från KSL, och länsstyrelserna före år 2010.

Men icke.

 

Och, hur står det till med utredningsansvaret enligt FpL 8 § ?

 

Och, med att ge Sveriges medborgare MUNTLIG FÖRHANDLING enligt FpL 9 och 14 § § ?

 

Och, när biföll någon förvaltningsrätt någon medborgare i Sverige rättshjälp senast?

 

Rättssäkerheten är minst sagt USEL.

Häromdagen skrev jag här om det diarieförda tjänsteutlåtandet (ett så kallat "tjut") som en tillfälligt anställd verksamhetschef (S.E.) skrev den 13 maj 2008, och som sedan drogs för fritidspolitikerna i den lokala nämnden på mötet i juni 2008.

Dessa handläggare omskriver inte enbart avslagsmotiveringar till förvaltningsrätterna, utan omskriver även lagar till fritidspolitikerna, och ljuger i största allmänhet.

Säg mig den kommunala fritidspolitiker som någonsin slagit upp ett kapitel i den svenska lagboken, eller läst några förarbeten, eller tagit del av något praxisfall?

 

Antingen är det något fel på dessa ek. handläggares utbildning, eller något fel i deras huvuden. Detta gäller sannolikt och förmodligen även andra kommunala handläggare vilka jobbar direkt mot enskilda medborgare.

 

Så här lyder lagtexten:

 

SoL 1:1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

 Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

SoL 4:4 § Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och
1.   inte har fyllt tjugofem år, eller
2.   har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller
3.   följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning.

Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.
 

Socialnämnden skall samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket.

 

 

OCH, så här formulerar ek. handläggare den lagtexten:

 

 

-   dels enligt 4 kap 1 § SoL att den som själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd och

-   dels att sökande står till arbetsmarknadens förfogande (d.v.s. att man aktivt söker arbete), att sökanden aktivt deltar i vård/rehabilitering/behandling eller enligt beslut om anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap 4 § SoL deltar i sådan verksamhet.

_________________________________________________

 

De skriver i samma skrivelse till nämnden/fritidspolitikerna (i maj 2008) även att jag inte kommer på besök.

Avslag på SL-kort from april 2007 -- april 2009 (= 25 månader),

och endast nödmedel.

 

Detta var också samma sommar (2008) som dessa handläggare skickade tillbaka en tom DVD istället för min CD/RW med ett tidigare inspelat möte.

 

OCH, samma sommar som de började avslå även livsmedelposten och avslå även hyresbeloppet (from juni 2008).

_________________________________________________

 

En kopia av detta "tjut" fick jag först lååångt efter nämndmötet.

De förbisåg den så kallade företrädesrätten.

I april år 2009 fick jag handlingen / "tjutet" ang. PuL SAMMA dag som mötet, och promenerade UTAN SL-kort till nämndens möteslokal.

 

Ek. handläggarna  (K.V., S.L., och V.M.) klagade också på att jag överklagade (varje svensk medborgares rättighet), och menade att de fick "rätt".

Självklart får de rätt när de dels utelämnade väsentlig information, dels omskrev avslagsmotiveringar till länsrätten.

_________________________________________________

 

I juni 2008 kom även länsrättens domslut ang. ej undertecknade samtycken

(i ett annat fall inom Bromma stadsdel).

Juristen på länsrätten skriver inget om nödmedel, utan endast "vägra ek. bistånd".

Detta kallas bl a. för kommunal demokrati:

= Samspelet mellan kommunala fritidspolitiker - vilseledande handläggare -

och den svenska lagboken.

 

De gånger någon eller några fritidspolitiker RESERVERAR sig mot "förvaltningens förslag till beslut", så måste dessa fritidspolitiker samtidigt skriva en passus i reservationen typ "våra duktiga tjänstemän". Något annat törs dessa inte. 

 

I detta fall, hade dessa ek. handpåläggare sannolikt hoppats på, att jag antingen skulle svälta ihjäl, och/eller bli ett vård- och behandlingsfall.

 

Utan ett vuxet barn, som kunde försörja mig under 4 månader, och betalat 1 av 8 hyror, hade kanske detta även inträffat.

7 av de 8 hyrorna röstade fritidspolitikerna om i februari 2009.

 

VARFÖR RÖSTA I KOMMUNALVALET ÅR 2010 NÄR DET ÄR TJÄNSTEMÄNNEN SOM STYR?

Pengar eller människor?

 

SvD har en "Fakta-koll" inför valet i september 2010.

(v) hade yttrat att kostnaderna för kommunalt försörjningsstöd = FÖS = socialbidrag = ekonomiskt bistånd enligt SoL 4:1,

hade ökat i 90 % av landets kommuner.

 

Nu var den rätta siffran runt 84,5 % enligt SOS, d.v.s en ökning hade skett i 245 av 290 kommuner.

 

Spelar roll?

 

Det handlar om närmare ½ miljon människor!

Vuxna och barn.

 

När vuxna tvingas kliva innanför dörrarna i kommunalhuset gäller följande:

 

1) Du måste vara helt barskrapad först, arbetslös utan inkomster, eller ha en inkomst under existensminimum.

 

2) Du kommer att bli behandlad som ett "sekretessbelagt socialfall".

 

3) Du lyder fortsättningsvis endast under lagen SoL kapitel 4.

 

4) Länsrätten och Kammarrätten anser att du befinner dig i en verksamhet "av sådan art", d.v.s socialtjänst.

 

5) INGEN kommer därefter att lyssna på vad du har att säga.

 

Som arbetssökande blir du även övergiven och bortglömd av arbetsförmedlingen och du ges ingen service från AF, TROTS att arbetsförmedlingen är huvudman för samtliga arbetssökande i Sverige.

 

I år har arbetsförmedlingen anställt ett stort antal förmedlare för ett nytt projekt med nyanlända till Sverige, vilka fått uppehållstillstånd, TROTS att grovjobbet med detta har lagts ut på upphandlade konsultföretag.

 

När nu arbetsförmedlingen i huvudsak "jobbar" med de arbetssökande som har A-kassa eller Aktivitetsstöd (inom ramen för en statlig åtgärd), så borde statliga resurser även läggas på de arbetssökande som saknar dessa ersättningar, istället för att kommunerna ska göra "sekretessbelagda socialfall" av dessa.

 

I Borlänge (en (s)-kommun) t.ex avslås existensminimumbeloppet för 20 % av de sökande, TROTS att jobben i Sverige inte räcker till för alla. Dessa människor får då leva på luft. Samtidigt som Falun kommun anklagar Borlänge kommun för att använda "Bruttonormen" istället för Riksnormen. Det gäller att bo i rätt kommun som arbetssökande.

 

DETTA här ovan är vad politikerna ska diskutera inför valet.

 

http://blogg.svd.se/faktakollen

http://blogg.svd.se/faktakollen?ID=19781

Polisanmälan . .  .

 

Alla pusselbitar på plats . . . äntligen . . .

 

Åren 2002-2003.

Hösten 2002: SDF och AF  påbörjar ett gemensamt projekt "Jobbaktiv". De delar på kostnader enligt principen ca 75 % AF och 25 % kommunedelen.

Våren 2003: Personal från SDF (K. R. & M. El M.) flyttar in i AF lokaler, och satt kvar där t.o.m år 2007. På samma våningsplan med gemensamt fikarum och reception.

Jag var då felaktigt och kränkande registrerad i * "Vuxengruppen" f-stöd hos SDF (av S. H-S), ända fram till våren 2010, då en ek. handläggare blev gruppchef för "bidragsgruppen".

* I juni 2003 blir jag därför kodad 14 av AF = "förhindrad", “står ej till förfogande“.

JO kritiserade AF hösten 2003.

Någon kallelse till det gemensamma projektet inkom inte.

Den första april 2004 träffar jag första gången gruppshefen K.V (hon efterträdde S. S-H våren 2003). Vi diskuterade min "grupp-tillhöriget", men hon bytte ek. handläggare från M. K. till K. N.

Åren 2005-2006.

Sommaren 2005 JK-anmäler jag AF bl.a för att inga åtgärder ges, ingen service alls.

I november 2005 reagerar endast SDF på JK-anmälan. (K. V.)

Januari/februari 2006 får jag en kallelse till kommunala "Jobbaktiv".

Jag skriver inte under samtycket och stryks från deltagarlistan av SDF (K.W. + K.V.)

En helt ny ek. handläggare sätts in from maj 2006 (S. L.). Ny handläggargrupp efter en omorganisation, "Basgruppen" = 10 st "socionomer".

2 månader totalavslag på medel, mars-april 2006. Vräkningshotad.

I augusti/september samma år 2006 kodas jag plötsligt om från 11 till 14 av AF, och kallas till en "utredning" hos AF. Från tillgänglig till icke tillgänglig för arbetsmarknaden.

Denna kod 14 står kvar till april 2009.

Jag tackar nej till denna kränkande AF-"utredning", men AF saknar sanktionsmöjligheter.

AF skickar en skrivelse till "utredarna" internt inom AF, vilken på min begäran inte lämnas ut till mig. Ett brev förmodligen med samma innehåll som K. W. skrev till mig, se blogginlägget med rubriken "Kommunalt språkbruk".

Jag ansöker i december/januari 2006-2007 till en 13 veckors kurs i AF / Samorganisationens regi (A-kassorna), men kodade 14 erhåller inga åtgärder.

AF sprider ändå dokument till AF på Sveavägen trots att hemmakontoret avslagit kursen. Den kursen hade givit jobb sommaren 2007.

Året 2007.

I mars 2007 kallas jag åter igen till det kommunala "Jobbaktiv". 13 månader efter förra kallelsen år 2006 till samma projekt, vilket startade våren år 2003, utan någon kallelse den gången.

En ny ek, handläggare sätts in from april 2007 (K.B.). Denna vet inte vilken paragraf hon ska använda, SoL 4:1 eller SoL 4:4. Efter drygt 3 veckor in i april månad ändrar hon till SoL 4:1. Totalavslag from april 2007. Nödmedel måsta ansökas varje månad efter den första ansökan.

SDF vet sedan år 2006 att jag inte skriver under samtycken = det ger dem en sanktionsmöjlighet även då år 2007. AF har ju ingen sanktionsmöjlighet.

Nödmedel utgår då from april 2007 t.o.m maj 2008 = 14 månader.

From juni 2008 (S .L.) avslås även nödmedel = avslag pengar till mat (under 4 månader). Även hyresbeloppet avslås, under 8 månader (till och med januari 2009).

SDF förfalskar sina avslagsmotiveringar till Länsrätten.

De berättar inte om att det handlar om "samtycket".

De berättar inte heller om att jag inte tillhör deras målgrupp efter förbrukad A-kassa.

Datainspektionen besöker AF den 4 juni 2007. Även dessa vilseleds. Samlokaliserade AF ger en luddig förklaring till koden 14, och säger att AF sitter i samma hus som kommuntjänstemän, d.v.s inte att de sitter i samma lokaler och delar fikarum, delar kopiatorer, med mera. 75 % / 25 % är kostnadsfördelningen.

10 dagar efter detta DI-besök delegeras beslut om PuL till de kommunala tjänstemännen från fritidspolitikerna.

SDF begärde t.o.m samtycke för att jag skulle få delta i statliga JOB hos AF (SFS 2007:414) (K. W.).

Den 18 september på väg till polisen i Sollentuna besöker jag SDF. V.M vägrar då att komma ned till receptionen. Hon har aldrig träffat mig personligen.

Den 19 oktober skriver denna ek. handläggaren V.M i ett e-mail att S.L har berättat för henne att jag inte skriver under samtycken.

Två månder därefter, den 17 december 2007, skickar V.M ett brev med en samtyckeshandling, vilken jag avkrävs inför nya kommunala "Jobbtorg" år 2008.

Kommunerna vet att de "får rätt" i 98 % av målen hos förvaltningsdomstolarna, och detta beror inte på att de har rätt i 98 % av fallen. Detta beror på  felaktiga omskrivna avslagsmotiveringar, och på slappa eller inga utredningar hos länsrätterna, d.v.s försummelser hos länsrätterna (processlagen).

Totalavslagen fortsätter under 2008.

 

Åren 2008-2009.

I juni 2008 kommer Länsrättens dom ang. "Brommafallet", målnr.: LR 7845-08.

Länsrätten i Sthlm (A. J. rotel 223) skriver i "Brommafallet" (om samtycken): "vägra ek. bistånd".

Lätt att få förhandsbesked från LR.

SDF  (= annan/min stadsdel) slutar då även med att bevilja nödmedel, ingen livsmedelspost under 4 månader, och inget hyresbelopp under 8 månader (S L.).

Men, min SDF måste fortsätta med att uppge den tidigare avslagsmotiveringen till LR. SDF kunde ju in avslöja sitt bedrägeri för rättsväsendet.

 

MEN, det finns ingen existerande lag, eller något praxis hos RR ännu avseende detta samtycketvång för arbetssökande. Regeringsrätten lämnade inget prövningstillstånd i "Brommafallet" (inte heller i mina mål). Verksamheten rör 14 st stadsdelar inom Stockholms kommun för aktuell målgrupp (vilken jag personligen inte tillhörde).

Vräkningshotad hos KFM i januari 2009.

Fritidspolitikerna röstar om hyran i februari 2009.

Kammarrätten avslår rättshjälp till juridiskt ombud.

Länsrätten skriver inget särskilt om avslagen på hyresbeloppet under 8 månader.

Detta pågår alltså t.o.m januari 2009 (= 14 + 8 månader = totalt 22 månader under åren 2007-2009). 2 x 1 månad var jag sjukskriven för magproblem. Utöver min diabetes, och högt blodtryck. Ett riktigt under att jag inte fick en en hjärt- eller en hjärninfarkt (född 1947).

Avslagen under åren 2007--2009 innebar en uteslutning från a-kassan AEA, så nu får jag den lägsta ersättningen.

Min stadsdelsnämnd (fritidspolitikerna) beslöt dels 2007-06-14 (d.v.s. 10 dagar efter att Datainspektionen besökt "deras" samlokaliserade AF), dels våren år 2009 (2009-05-14, d.v.s på nämndmötet i maj efter det nämndmöte i april under vilket jag klagat på felaktiga uppgifter i den digitala akten),  att DELEGERA  beslut om rättningar i register enligt PuL till de handläggare som själva skrivit in uppgifterna!

Sammanfattning:

1. Hela ärendet hos SDF var hela tiden dels kränkande, och dels olagligt samordnat med AF sedan våren 2003 trots avsaknad av samtycke.

2. SDF har vilselett Länsrätten i sina avslagsmotiveringar under sammantaget 2 år (under åren 2006-2009)

3. Kränkande åtgärder + olika kränkande skrivningar + felaktiga och kränkande registreringar och koder. Ett stort antal obeghöriga anställda har haft tillgång till de felaktiga och kränkande uppgifterna i den digitala akten, dels hos SDF, dels hos AF.

4. Jag har förbrukat mina 300 dagar A-kassa och tillhör inte kommunens målgrupp. Se t.ex SKL dnr 08/3313.

5. Även AF är gravt inblandat i ärendet (L. N. + D. F. + A. K. +  R. E. + M. Å-M. + S. S. + J. P., m. fl.). Tensta AF, Jakobsbergs AF, och Vällingby AF + LAN + AMS.

6. Hela familjen har drabbats av dessa kränkningar och bristen på pengar.

7. Felaktiga och kränkande uppgifter har även spridits till andra myndigheter.

8. Först i november 2009 erhåller jag den statliga åtgärden JOB (SFS 2007:414) hos en extern anordnare med kvalificerade rekommendationer i maj 2010.

 

Allt som har hänt skulle rymmas i en bok på 250 sidor.

På vems eller vilkas axlar ligger utredningsansvaret?

I dagens Sverige verkar det ansvaret ligga på de drabbade offren, övriga har blivit för bekväma och lata, och/eller saknar tid. 

Min stadsdelsnämnd (fritidspolitikerna) beslöt dels 2007-06-14 (d.v.s. 10 dagar efter att Datainspektionen besökt "deras" samlokaliserade AF), dels våren år 2009 (2009-05-14, d.v.s på nämndmötet i maj efter det nämndmöte i april, under vilket jag klagat på felaktiga uppgifter i den digitala akten), att DELEGERA  beslut om rättningar i register enligt PuL till de handläggare som själva skrivit in uppgifterna.

 

Datainspektionen skriver 2009-06-11 om en kommande tillsyn mot Arbetsförmedlingen.

 

2009-09-28 skriver f.d AMS (J. P.): att det inte ingår i myndighetens serviceskyldighet att specificera vad de menar med: - " den i AIS registrerade sökandekoden speglar den bedömning AF gjort av XX förhållanden" - i AMS yttrande till länsrätten per den 2008-10-30. En bedömning av för mig okända förmedlare i sept. år 2006.

 

2009-06-09 skriver Stockholms kommuns revisorer att stadsdelens verksamhet ska granskas 2010.